då

en gång för länge sedan

en ung flicka sjöng om kärleken

hon var naiv

ibland helt i det blå

och vissa sånger var omöjliga att förstå

hon sökte sanningen

och det fanns dagar då hon var nära den

då hon visste att hon var född till att skriva sånger

 

det fanns en blekt blondin

hon åkte fort som fan i en limousine

långt bort

högt upp bland molnen tog vägen slut

men hon var glad att kliva av för hon var åksjuk

den längsta vandringen

är den som leder hem igen

hon vet

för hon har gått den vägen många gånger

 

och medan jag står här

och medan jag står här och väntar på att hon ska komma tillbaks

jag sjunger något gammalt

jag härmar någon annan

och längtar att hon ska komma tillbaks

 

hon

är ansvarslöst fri

jag

är tryggheten hon vilar i

det är en oberäknelig älvas dans

jag vet aldrig var hon för mig någonstans

om hon ger sig av

bara denna fyrkantiga människan kvar

jag

kan aldrig kan skriva några sånger

här i staden där jag bor finns inga regler

bara undantag

här i staden där jag bor är tanken stark och köttet svagt

dom har undersökt vårt blod

för ingen vet vad dom ska tro

kanske folket här är onormalt

det är når fel

vi sätter vårt anseende på spel och låter kärleken

få övertag

 

 

min familj

är dom som vill

höra samman

finnas till för varandra

stark och stor

här är vatten tjockt som blod

en familj som ett stort hus

inga gränser

inget slut

 

jag är ingen annans barn

ingen annans fel och misstag

jag är vägen där jag går

den är min

och det är mitt val

 

här i staden där jag bor finns ingen norm gemensam tro

här är gud ingen moral lag

den är fri

som har mod att låta bli

att tro att sex

för oss närmare en domedag

 

min familj är dom som vill höra samman

 

i ditt hus finns en bild på en man vid ett hav

han leker som en pojke nyss sju

av hans rygg kan man läsa det är din far

 

i ditt hus finns ett oinrett rum

ett lugn

Chet Baker sjunger It’s always you

allt är rött med en tunn bård

jag vet

din mammas färg är blå

 

i ditt hus finns en säng vid en spis

allt eldas där som inte är sant

från igår i morgon och det som är idag

det rummet älskar jag

 

jag fick min mun

mina ord

fick mitt hjärta

mitt röda blod

runda bröst

min mörka röst

mina ögon

min starka lust

jag blev född

till det jag är

för att du är här

 

i ditt hus finns en dörr jag aldrig får

aldrig kan

öppna stänga som jag vill

men ibland får jag nyckeln av dina barn

 

runt ditt hus går ett stängsel av syren

doftar mer än stänger ute det som ingen ska se

men bara jag vet en hemlig grind

den leder ännu längre in

 

med allt du är

dit du ska

bredvid dig går jag

jag vill byta smak

i min mun

ishavsblå

som när jag drömmer att jag springer

att jag lyfter

orädd

svävar jag så

 

jag vill byta doft

till något lätt

ändå fast

som när hösten dyker från klar himmel

bland äppelträd

och det blir kallt

 

jag vet en man

som hellre än att sluta andas

sålde allt och bara försvann

men jag tror man kan

byta vissa delar

som inte fungerar

och bygga sig sann

tänka det

känna det

att jag är

fri att vara

den jag vill vara

underbara människa

 

jag vill byta språk

runda sköna ord

inget stort

utom när

ilskan rinner över

och jag verkligen behöver

tömma huvudet på eld

 

jag vill byta blick

rak klar blick

som inte skyggar får något

så du

vet

att det jag ser

och det jag sänder

det är

allt

 

jag vet en man

som hellre slutar andas

än står naken inför en annan

jag vet

stackars han

för nakenhet förenar

alla de delar

vi döljer för varann

 

hur känns det

att du vet

att du är

fri att vara

den du vill vara

underbara människa

jag var den som skrev

om kärleken

fritt tolkat ur mitt liv

jag kunde alla sätt att beskriva den

det tog det mesta av min tid

men så

stod du framför mej

poeten lämnar mej

och allt jag är

är

kött och blod

vem väljer ord

en människas hud

en doft

ett ljud

var enda sång för en enda gång

en människas hud

en gång en varlig saklig klok ordningsam

nu

en annan kvinnas namn

mot kött och blod

vem

väljer ord

 

kvinnor tar aldrig lätt på kärleken

med dubbla roller vi följer och för

det är så lätt att förlora den när man tänker

på hur

och när

och vad

man gör

men

när du står här framför mej

och mina måsten lämnar mej

och allt jag är

är

kött och blod

inte ett ord

jag går en upplyst väg

det är något varligt i mitt steg

jag har en korv mitt upp på huvudet

fast jag skäms mig röd

den

är mitt levebröd

tills någon släcker ljuset

 

varför dölja

alla vet ju

jag andas djupt

och skriker rakt ut

här är jag

rik och ökänd

här är jag

och det finns inget svårare än hålla huvudet högt

och le

 

SVT och Tv 3 Hänt Expressen

fullt av spel

firma Drömma&Glömma AB

jag

är en del av det

jag är djävulens lilla smed som kysser svetten från din panna

 

inga journalister

inga artister

det finns ingen som rapar

om det inte är business

 

jag surfar jorden runt på internet

min bild har tusen leenden

men inte ett

är nära ett

en ros är en ros är en ros är en

 

jag skulle vara din tröst

ett konstens varma bröst

en sanning

du

fick välja

det är utsålt fulla hus

en cirkusclown går ut och sitter mållös med er andra

vi säljer pepsi cola dammsugare bilar

och min Gud

såg jag inte Jesus gå förbi här

jag vet

jag vet det är långt till dig från där jag bor nu

jag kanske inte hittar ända fram längre

jag minns bara genvägen

genom skogen

där vi gick

men jag tror

den dagen då vi slutar att vika med blicken

är det som när svalor flyger lågt innan regn

orden irrar

studsar

innan de landar

det är så det känns

 

ett gammalt foto

jag tror jag var tio elva eller så

din arm runt mej

och livet

låg som en motorväg rakt in i himmel blå

 

vi är som sand

vi är som sandkorn i en vind

som leker med oss

sand i en vind

 

jag vet att ingen

växer upp i samma familj

alla bröder och systrar har en egen bild

inte ens samma mamma och pappa

hur gärna vi än vill

men jag önskar så att minnet av leken

ska bli så stark

för jag tror att det är den

inte blodet

som får kärleken att leta sig fram

genom vuxenhetens prestigefyllda sankmarker

 

vi hade aldrig samma drömmar

men vi blandade blod på en finger topp

för att det som skulle hända

med oss

aldrig skulle få oss att vända oss bort

vända ryggen till

och låta tystnaden

ta över

han sa

jag är den lyckligaste

jag vet

det är lögn

jag såg hans ansikte i oskyddad sömn

han talar i drömmarna

om de vinglösa fåglarna

 

hans liv är en galleri

där hänger ramar av guld runt reproduktioner

av liv

utan blod svett och skuld

så lätt han förleder mej

trots att det är yta

han visar mej

 

han sa

jag har fått allting

allt en människa vill ha

jag ser ett dockskåp med

Barbie och Ken

barnflicka barn

men kan han kallas familjefar

bara för att en kvinna har burit

hans barn

 

hans folk är vår överhet

och sedan jag var barn har jag fått lära mej att det är som dom man ska vara

men gamla värderingar

faller i delar

av det jag ser

 

kostymen är fläckad av någons otrogna fru

hans egen ligger full i ett intecknat hus

barnen och hunden är sedan länge borta

att han

ser sig som förmer

är en gåta

 

han är redo för ansiktslyftning

att släta ut de bittra dragen

trots att han lever det goda livet har han en känsla av att vara bedragen

medan han polerar

ramarna

så fanns det

ett annat val

tavlor utan ram

törnrosa vaknar så efter hundra år av tung sömn

på rohypnol

jorden är åter platt och kall efter mänsklighetens fall

ett ovanligt osyndigt

syndafall

 

hon ringer gud

men han lägger på

hon skriker hysteriskt sig hes i sin mobiltelefon

det finns inget kvar här

inga människor

inga djur

inte en groda i skogen

bara bländande ljus från en väldig staty

jag tror han kallas för mammon

på en skylt längst ner står

twist and shout

hang it all out

 

hon hittar ett gulnat brev

en ung människa skrev

varför är vi så tysta vi som ser att allt är industri

från sex till politik

vem

suddade ut ordet

värdighet

 

sov gott i värld I-värld

det är kejsarens nya kläder vi bär

 

det finns inget kvar här

inga människor

bara djur

som småkryp i natten dras mot bländande ljus

från en väldig staty

alla tillbeder mammon

hela världen dansar

var är alla gamla ideal

försvann i media och reklam

nu finns det ingenting att tro på

bara bländande ljus från en väldig staty

alla tillbeder mammon medan kören sjunger

twist and shout

hang it all out

hur långt ska en människa gå

innan svaren hon ska få

blir tydliga nog att förstå

ja

 

hur många sängar ska hon ligga i

innan kroppen är så vild och fri

att konventionerna får ett eget rum bredvid

ja ja ja

 

varför så många år med att försöka vara som andra

när det är det vi

inte lär

som vi ger till varandra

 

hur många röster kan en människa ha

innan tonen finner sitt jag

och sången låter bra

ja

 

och hur många gånger ska jag säga nej

när ja

är ett bättre svar

det språket passar mej

ja ja ja

 

jag står naken i mitt rum och tänder alla lampor

och den kvinna jag ser

hon har svar på alla frågor

så kom då modiga hjärta

hör mej

se mej

ge mej fri

 

hur många drömmar kan en människa ha

våga misslyckas med ett par

och ändå drömma nya

ja

 

hur stort hjärta kan en människa få

kan det brista kan det gå hål

jag vill att du provar hur mycket jag tål

ja ja ja

 

när du ligger bredvid mej och jag kan höra hur du andas

är min lycka så stor

mycket större än många andras

för du såg mig tveka

och höll mig

när jag

gav mej

fri