Den fromme mannen god för guld
den fromme mannen har sitt hjärta i sin penningpung
den fromme mannen leker gud med vilsna
i stormig höst han söker skydd i gelikars hamn
och världen rår sig själv
i regnet
den fromme mannen med sitt kön som bara används till avgudabön
jag blir hora
i hans
längtans blickar
han piskar synden ur sig själv
mot din
sjuka kropp
men tiden har sin gång på jorden
lille man
jag dansar mig trött
och somnar så sött
när nuet till slut övertar mig
lille man du badar i skräck och sträcker din hand
men himlen kommer aldrig
till dig
han är försäljare i död
han säljer blomsterbädd till människor i nöd
han lever av ovissheten
må han frysa
mitt i härligheten
medan himlen målar ljus på jorden
en vind
en virvlande vind finner sin ro där människorna finner sin
ett ljus
ett brinnande ljus finner sin plats där människorna finner sin
ett land
detta människoland lever sitt liv
för himlen kommer aldrig hit