Måste dra från stan allting känns fel

måste sticka långt bort där ingen vet vem jag är

jag vill gömma mig i storstans vimmel där man får mardrömmar mitt på dagen

har blivit satt i något slags rosenrött skimmer

är alla mammors gullebarn

nu har sufflören slutat viska och jag känner mig ställd

naken

mot en vägg

livet är som en vagga som sakta vaggar mig till söms

snälla väck mig

innan hela livet blir en dröm

 

det gör detsamma om jag ljuger

ingen tror något sådant om mig

vill ha mig till Heliga Birgitta

men jag är som du en helt vanlig tjej

 

ingen tror att jag jobbar

går och driver hela dagen

alla tror att jag har stålar som något överbetalt barn

det gör detsamma vad ni tycker för jag vet inte om jag gör rätt

jag är som dom som säljer kroppen för att ha det någorlunda fett

men jag säljer mina känslor

jag säljer min själ

bara jag vet

om det är fel